fredag, juli 03, 2009
Vid ett fönsterbord mot parken
och det var höst och det var kallt och fullt med löv på marken
en liten grabb som blivit stor och som har förlorat på rouletten
som brutits av vinden som ett rö på öde slätten
Vår stad är full av sådana som inte vill va med mer
och såna som tog sin roll gud vete om dom ser mer
det rapas upp i riksdagshus och kommunala stior
men finns det nåt för mig sa han i deras profetior
Man önskar att man vore fri som fågeln under himlen
som flyr sin kos när det blir kallt och grått och trist och rivet
så binds man upp i vilsen ort långt bort från livets vindar
och offret får sin terapi och glider ner förblindad
Men vad spelar det för roll att man sitter här och gråter
och räcker sig till gårdagen som aldrig kommer åter
men plötslig är vi från varann nånstans i mänskovimlet
och missar till och med den lilla bit vi ser av himlen
Till slut tog jag farväl och gick ut i natt trafiken
Där satt han kvar i röken till Salongs- och soulmusiken
Som tur fick jag en bil som hjälpte hem den tunga kroppen.
Där låg jag tyst i baksätet och Räknade dom röda stoppen
Man önskar att man vore fri som fågeln under himlen
som flyr sin kos när det blir kallt och grått och trist och rivet
så binds man upp i vilsen ort långt bort från livets vindar
och offret får sin terapi och glider ner förblindad
Text och Musik: John Holm ( En stor inspiratör för Per Gessle)
En av mina absoluta favoritlåtar.
Tack John Holm för den!
Men jag tror att det ska vara:
" offret får sin terapi och blir än mer förblindad."
Mvh Kjerstin
<< Home