torsdag, maj 31, 2007
Näringsbrist?
| Den dolda kunskapen om hälsa Föreläsning av Dr. Joel D. Wallach, juni 1994 I denna föreläsning kommer mineralexperten och radiodoktorn Dr. Joel Wallach att visa dig en alternativ och billigare väg mot ett friskare och hälsosammare liv och avslöja fakta som står i total motsats till vad sjukvården har fått Dig att tro på. Texten är översatt från engelska till svenska. Mindre gramatiska fel kan förekomma. 
Jag växte upp på en bondgård i West St. Louis County på femtiotalet. Där födde vi upp biffkalvar. För er som inte har erfarenhet av detta kan jag berätta att för att få det lönsamt med boskap måste man själv odla deras föda. Så vi odlade vårt eget majs, sojabönor och hö. Vi malde fodret och tillsatte säckar med vitaminer, mineraler och spårämnen. Av allt detta gjorde vi pellets som sedan kalvarna fick. Efter sex månader skickades djuren till marknaden. Vi slaktade de bästa själva och åt upp dem. Som tonåring var jag fascinerad av allt detta vi gjorde för djuren, men jag undrade mycket över att vi inte åt några vitaminer och mineraler själva. Jag frågade min far varför, men han tyckte bara att jag skulle vara tyst och tacksamt äta det jag fick. Jag vågade inte fråga mer om det. När jag blev äldre kom jag till "School of Agriculture" vid universitetet i Missouri, för att bli agronom. Jag specialicerade mig på boskapsskötsel och näring men studerade även föda, sädesslag och jordarter. Sedan utbildade jag mig till veterinär. På veterinärskolan fick jag svaret på mina frågor: Vi lär oss hur man förebygger och botar Anledningen till att vi gör detta är att vi inte har tillgång till så många mediciner. Vi kan inte lägga in våra djur på sjukhus. Vi har inte Blue Cross (motsvarighet till Blå Stjärnan). Vi har inte Medicare och vi har inte "Hillary" (president Bill Clintons fru som sköter USA's försäkringssystem) som vakar över oss. Om du vill tjäna pengar i lantbruket behöver du kunna allt själv och göra ett bra jobb med näring och kosttillskott.
Efter två år fick jag ett telegram från Perkins där han frågade mig om jag ville komma tillbaka till St. Louis Zoo. De behövde en veterinär för vilda djur till ett speciellt projekt. De hade fått ett anslag på 7,5 miljoner dollar för ett projekt av "The National Institute for Health" (Motsvarande Socialstyrelsen i Sverige). De behövde en veterinär som kunde göra obduktioner av djur som dött av naturliga orsaker på zoo. Jag blev mycket glad över erbjudandet så jag åkte dit och började på projektet. Sålunda kom jag att göra obduktioner av djur från inte bara St. Louis Zoo utan även Brookfield Zoo i Chicago, Bronx Zoo i New York, The National Zoo, The L.A. Zoo o.s.v. Mitt arbete gick alltså ut på att undersöka de djur som dött av naturliga orsaker och spana efter de arter som var extra känsliga för miljögifter. Detta var i början av 60-talet och vi hade just börjat lära oss om nedsmutsning av miljön, ekologiska problem och katastrofer. Ingen visste riktigt vad detta innebar. Min uppgift var att försöka hitta den art som var extra känslig mot allt detta. Meningen var att på så sätt kunna använda dem på samma sätt som kolgruvearbetarna använde kanariefåglar i gruvorna för att varna för farlig metangas eller koloxid. Fågeln var känsligare och dog först. Arbetarna hade då en chans att hinna upp ur gruvan innan den sprängdes eller innan de kvävdes. Under en period av 12 år så gjorde jag 17 500 obduktioner på 454 olika djurarter och 3 000 obduktioner på människor som bodde i närheten av zoo (och som utsattes för samma luftföroreningar). Det jag kom fram till var detta: Varje djur och varje människa som Detta fascinerade mig och jag kom att tänka på kalvarna i mitt barndomshem. Jag tyckte: Är inte detta fantastisk? DE FLESTA MÄNNISKOR DÖR AV NÄRINGSBRISTDe flesta människor dör av näringsbrist och vi kan dokumentera det genom obduktion, både kemiskt, biokemiskt och genom det man kunde se på obduktionsbordet etc. Jag skrev 75 vetenskapliga artiklar, medarbetade i åtta böcker och skrev en bok själv för undervisningssyfte som jag är säker på att studenterna bara använde som dörrstopp. Jag kunde inte göra någon entusiastisk över detta. Jag var med många gånger i TV, jag förekom i 1 700 olika tidningsartiklar, jag medverkade i magasin, massor av lokala TV-program, men gissa vad, ingen var intresserad av näring på 60-talet. Då satte jag mig på skolbänken igen och blev läkare. Nu kunde jag använda allt jag hade lärt mig på veterinärutbildningen på mina människopatienter. Det blev ingen nyhet för mig när jag såg att allt fungerade även här. Jag tillbringade 12 år i Oregon som allmänpraktiker. Denna tid var väldigt fascinerande för mig. Det jag lärde mig där under de 10-12 åren genom att använda näring på mina patienter är det som jag vill dela med mig till er i kväll. Om ni bara tar till er 10 % av detta kommer det att bespara er en hel del elände och mycket pengar. Det kommer att ge er ytterligare många friska år i era liv. Du kan inte få en bra hälsa, ett långt liv, och uppnå din genetiska potential genom att leva som du alltid har gjort. Du måste göra några saker och det första jag måste övertyga dig om är att det är värt dessa saker. Det första jag skall försöka övertyga er om är att människans genetiska potential är att hon kan leva tills hon är ca 120-140 år. Detta är vår potential för hur gamla vi kan bli. |  | |
För att göra en lång historia kort, så for jag efter veterinärutbildningen till Afrika och var där i två år. En pojkdröm uppfylldes och jag låtsades att jag var Frank Buck (berömd djungeläventyrare) under de två åren. Jag fick arbeta tillsammans med Marlin Perkins. Många av er vet vem han är. Han är en sann gentleman. Efter dessa två år med elefanter och noshörningar brukade människor fråga mig om jag var en stordjursveterinär eller en smådjursveterinär. Jag svarade att jag var en veterinär för extra stora djur, nämligen elefanter och noshörningar. 
