fredag, juni 17, 2005
Urin - naturens dolda hälsokälla
av Adam Bonet
En människas liv är en ständig kamp mot det samhälle hon lever i.
Dagligen äter vi behandlad mat som anses vara "bättre" för oss.
Konserveringsmedel, kemiska tillskott och färgämnen är vardagsmat i våra liv, samtidigt är denna mat "renad" från naturliga näringsämnen.
Djur föds upp under vidriga villkor, de lever hopträngda, de föds upp med speciella foder som får dem att växa i "rätt" takt.
Skulle djuren leva i deras naturliga miljö så skulle deras kött också bli mer hälsosamt att äta.
Stressen som dessa djur utsätts för orsakar att särskilda hormoner utsöndras. Dessa hormoner sätter sig sedan i deras muskler vilka vi sedan äter.
Djuren behandlas också med antibiotika, vilken lagras i deras kroppar och följaktligen i de mjölkprodukter som en medelsvensk med ett så oerhört gott humör vräker i sig dagligen
Det är ett känt faktum att om en människa tar för mycket antibiotika så slutar den att verka. Dessvärre så tar vi den inte bara när vi är sjuka, tack vare dagens uppfödning av djur så får vi den på köpet så att säga, när vi äter kött och äter/dricker mjölkprodukter.
Den stress som vi människor utsätts för i vårt dagliga liv, där tid är guld värt, är ännu en faktor som är oerhört farlig.
När vi väl blir sjuka så tar vi mediciner för att bli friska, dock kan dessa ha två allvarliga bieffekter:
Det är ingen hemlighet att de kan läka en sjukdom och samtidigt försvaga ett organ eller hela vår organism och på detta sätt framkalla andra problem som måste läkas.
Dessutom så förs inte alla rester av mediciner ut ur kroppen utan en del lagras inne i kroppen.
Sett ur detta perspektiv så ser det ganska dystert ut, men kanske finns det alternativa sätt att ha en bra hälsa och leva ett friskt liv?
Naturens underbara gåva
Faktum är att vi alla går och bär på en mycket effektiv och verksam medicin. Den finns tillgänglig 24 timmar om dygnet, 365 dagar per år och dessutom är den fullständigt gratis!!!!!
Vissa läkare och experter kallar den här medicinen för "livets vatten", andra "en enastående saft" och andra "en gåva från gud".
Vår egen medicin heter urin.
Då vi alla sedan barnsben har blivit lärda att vår egen urin är något "smutsigt, äckligt och en slaggprodukt" så är det hög tid att vi reder ut begreppen lite.
Vår egen urin är så långt ifrån en slaggprodukt som man bara kan komma, tvärtom, vår urin är förmodligen det mest effektiva läkemedel som finns!
Urinterapi är inte på något sätt en ny metod, snarare pratar vi kanske om världens äldsta läkemetod. I världens äldsta bok, den indiska boken "Shivambu Kalpa Vidhi" (metoden att dricka sitt urin för att föryngra sig), vilken dateras till 3.000 år före Kristi födelse, finner vi olika recept på hur man bör använda sig av urin.
Urinterapi har genom historien utövats i många olika länder, som t.ex. Tyskland, Holland, Japan, Kina, Indien, Frankrike, Grekland, Italien, Egypten, Ryssland m fl.
I nuvarande stund blomstrar urinterapin för fullt på många håll i världen. Enbart i Tyskland har, enligt vissa källor, 6 miljoner prövat på urinterapi.
Då vi pratar om Tyskland vill jag tillägga att det t.o.m. har funnits både TV och radioprogram angående urinterapi i Tyskland.
I Tyskland så finns det ett stort utbud av böcker om urinterapi, skrivna, inte minst av läkare och av apotekare.
Låt oss ta en granskande blick på vår egen urin, för att klara upp de frågetecken som säkerligen uppstått hos läsarna.
Låt oss börja med vad forskarna har kommit fram till. Två amerikanska forskare, Free och Free gjorde en undersökning av friskt urin och de publicerade en lista med c:a 200 av de viktigaste ämnena som de fann i urinen.
"Man har numera insett att urin innehåller tusentals ämnen och i takt med att nya, känsligare analysredskap utvecklas, kommer man att hitta mer ämnen".
("Nature and composition of urine from healthy subjects", in uroanalysis, in clinic laboratory practice, CRS Press, Cleveland, Ohio, 1975).
Vi pratar om alla de ämnen som finns i blodet; vitaminer, aminosyror, mineraler, hormoner, enzymer, spårämnen, ev. antikroppar, m m.
I New York Times 1988 publicerades en artikel om fostervattnet och om dess verkan på fostret.
Efter 4 månaders graviditet börjar fostret urinera, fostret urinerar c:a en halv liter dagligen.
Fostrets egen urin bildar barnvattnet, vilket i sin tur är nödvändigt för att bl a lungorna skall utvecklas.
Barnvattnet tränger in i fostret genom hud, näsa och mun.
Dessutom så har man kommit fram till slutsatsen att om fostret opereras så bildas det inga ärr på barnets kropp, vilket inte är fallet om barnet opereras efter födseln.
Vi badar i vår egen urin. Denna vätska omvälver oss utvändigt och finns överallt inuti oss, men så fort vi föds så blir vårt urin plötsligt en "äcklig" vätska!?
Jag tror knappast att någon skulle kunna ge en logisk förklaring till detta fenomen. Det bara "är" så.
"Under hela 1900-talet har det lagts ner en enorm forskning på urin:
Redan 1954 konstaterades det i amerikanska läkarförbundets tidskrift att det hade skrivits flera vetenskapliga uppsatser om urin än om något annat organiskt ämne. I en annan fackskrift avslöjades att det skrivits mer än 1.000 vetenskapliga uppsatser om ämnen med låg molekylvikt i urinen under ett enda år. Så mycket skriverier om en "avfallsprodukt"? (Nexus, årgång två, nr 2, 1999, sida 65)
Artikelförfattaren Adam Bonet är språkvetare och naturopat.
Han är mycket på resande fot. Svenska hemorter är Göteborg
och Stockholm.
Han nås enklast på mailadressen: adambonet@yahoo.com
Eller tfn: 0735 - 80 41 99
Läs mer om detta ämne på hemsidan
http://www.2000taletsvetenskap.nu/tidning/03nr1/03-1art8.htm
En människas liv är en ständig kamp mot det samhälle hon lever i.
Dagligen äter vi behandlad mat som anses vara "bättre" för oss.
Konserveringsmedel, kemiska tillskott och färgämnen är vardagsmat i våra liv, samtidigt är denna mat "renad" från naturliga näringsämnen.
Djur föds upp under vidriga villkor, de lever hopträngda, de föds upp med speciella foder som får dem att växa i "rätt" takt.
Skulle djuren leva i deras naturliga miljö så skulle deras kött också bli mer hälsosamt att äta.
Stressen som dessa djur utsätts för orsakar att särskilda hormoner utsöndras. Dessa hormoner sätter sig sedan i deras muskler vilka vi sedan äter.
Djuren behandlas också med antibiotika, vilken lagras i deras kroppar och följaktligen i de mjölkprodukter som en medelsvensk med ett så oerhört gott humör vräker i sig dagligen
Det är ett känt faktum att om en människa tar för mycket antibiotika så slutar den att verka. Dessvärre så tar vi den inte bara när vi är sjuka, tack vare dagens uppfödning av djur så får vi den på köpet så att säga, när vi äter kött och äter/dricker mjölkprodukter.
Den stress som vi människor utsätts för i vårt dagliga liv, där tid är guld värt, är ännu en faktor som är oerhört farlig.
När vi väl blir sjuka så tar vi mediciner för att bli friska, dock kan dessa ha två allvarliga bieffekter:
Det är ingen hemlighet att de kan läka en sjukdom och samtidigt försvaga ett organ eller hela vår organism och på detta sätt framkalla andra problem som måste läkas.
Dessutom så förs inte alla rester av mediciner ut ur kroppen utan en del lagras inne i kroppen.
Sett ur detta perspektiv så ser det ganska dystert ut, men kanske finns det alternativa sätt att ha en bra hälsa och leva ett friskt liv?
Naturens underbara gåva
Faktum är att vi alla går och bär på en mycket effektiv och verksam medicin. Den finns tillgänglig 24 timmar om dygnet, 365 dagar per år och dessutom är den fullständigt gratis!!!!!
Vissa läkare och experter kallar den här medicinen för "livets vatten", andra "en enastående saft" och andra "en gåva från gud".
Vår egen medicin heter urin.
Då vi alla sedan barnsben har blivit lärda att vår egen urin är något "smutsigt, äckligt och en slaggprodukt" så är det hög tid att vi reder ut begreppen lite.
Vår egen urin är så långt ifrån en slaggprodukt som man bara kan komma, tvärtom, vår urin är förmodligen det mest effektiva läkemedel som finns!
Urinterapi är inte på något sätt en ny metod, snarare pratar vi kanske om världens äldsta läkemetod. I världens äldsta bok, den indiska boken "Shivambu Kalpa Vidhi" (metoden att dricka sitt urin för att föryngra sig), vilken dateras till 3.000 år före Kristi födelse, finner vi olika recept på hur man bör använda sig av urin.
Urinterapi har genom historien utövats i många olika länder, som t.ex. Tyskland, Holland, Japan, Kina, Indien, Frankrike, Grekland, Italien, Egypten, Ryssland m fl.
I nuvarande stund blomstrar urinterapin för fullt på många håll i världen. Enbart i Tyskland har, enligt vissa källor, 6 miljoner prövat på urinterapi.
Då vi pratar om Tyskland vill jag tillägga att det t.o.m. har funnits både TV och radioprogram angående urinterapi i Tyskland.
I Tyskland så finns det ett stort utbud av böcker om urinterapi, skrivna, inte minst av läkare och av apotekare.
Låt oss ta en granskande blick på vår egen urin, för att klara upp de frågetecken som säkerligen uppstått hos läsarna.
Låt oss börja med vad forskarna har kommit fram till. Två amerikanska forskare, Free och Free gjorde en undersökning av friskt urin och de publicerade en lista med c:a 200 av de viktigaste ämnena som de fann i urinen.
"Man har numera insett att urin innehåller tusentals ämnen och i takt med att nya, känsligare analysredskap utvecklas, kommer man att hitta mer ämnen".
("Nature and composition of urine from healthy subjects", in uroanalysis, in clinic laboratory practice, CRS Press, Cleveland, Ohio, 1975).
Vi pratar om alla de ämnen som finns i blodet; vitaminer, aminosyror, mineraler, hormoner, enzymer, spårämnen, ev. antikroppar, m m.
I New York Times 1988 publicerades en artikel om fostervattnet och om dess verkan på fostret.
Efter 4 månaders graviditet börjar fostret urinera, fostret urinerar c:a en halv liter dagligen.
Fostrets egen urin bildar barnvattnet, vilket i sin tur är nödvändigt för att bl a lungorna skall utvecklas.
Barnvattnet tränger in i fostret genom hud, näsa och mun.
Dessutom så har man kommit fram till slutsatsen att om fostret opereras så bildas det inga ärr på barnets kropp, vilket inte är fallet om barnet opereras efter födseln.
Vi badar i vår egen urin. Denna vätska omvälver oss utvändigt och finns överallt inuti oss, men så fort vi föds så blir vårt urin plötsligt en "äcklig" vätska!?
Jag tror knappast att någon skulle kunna ge en logisk förklaring till detta fenomen. Det bara "är" så.
"Under hela 1900-talet har det lagts ner en enorm forskning på urin:
Redan 1954 konstaterades det i amerikanska läkarförbundets tidskrift att det hade skrivits flera vetenskapliga uppsatser om urin än om något annat organiskt ämne. I en annan fackskrift avslöjades att det skrivits mer än 1.000 vetenskapliga uppsatser om ämnen med låg molekylvikt i urinen under ett enda år. Så mycket skriverier om en "avfallsprodukt"? (Nexus, årgång två, nr 2, 1999, sida 65)
Artikelförfattaren Adam Bonet är språkvetare och naturopat.
Han är mycket på resande fot. Svenska hemorter är Göteborg
och Stockholm.
Han nås enklast på mailadressen: adambonet@yahoo.com
Eller tfn: 0735 - 80 41 99
Läs mer om detta ämne på hemsidan
http://www.2000taletsvetenskap.nu/tidning/03nr1/03-1art8.htm
