Dharenso

Sedan 1947 har alla folkbokförda i Sverige ett personnummer. Skatteverket delar ut dessa strax efter födseln eller vid medborgarskap/uppehållstillstånd. Ett barn som fötts i landet och vars mors status inte är klar, får inget nummer. Barn till utlandssvenskar och besökare för tillfälliga arbeten etc. kan sedan år 2000 få ett speciell ID-nummer där skillnaden är att datumet för födelsen har adderats med talet 60. De sex första siffrorna visar personens FÖDELSETID (år-månad-dag). Därefter följer ett bindestreck och ett tresiffrigt FÖDELSENUMMER vars två första siffror i de flesta fall (före 1990) var knutna till länet där personen bodde. Tredje siffran är en bestämning av könet där män har jämna och kvinnor udda (inkl. nollan). Sista siffran är en KONTROLLSIFFRA från 1961 för att underlätta bearbetning med datorer (ADB). Vid starten fördelades 999 födelsenummer per dag till de 24 länen i relation till befolkningens storlek. De nya numren visade då normalt var de 6,8 miljoner människorna i landet var skattskrivna den 1 jan. 1947. Bodde de i ett annat län än där de var födda (som många inflyttade till städerna gjorde) fick alltså inte sitt födelseläns två siffror. På landsbygden var det däremot större chans att numren blev det egna födelselänets. T.o.m. 1989 gav de lokala skattekontoren i länen ut födelsenumren. Ibland tog kvoten slut (fler barn än siffror föddes) och man lånade av län med överskott eller ur en reservserie. Orsaken var flytten över länsgränserna till städerna och ökad invandring. Trots allt nåddes syftet - att ge varje invånare ett unikt personnummer (trodde man), för nu (år 2004) vet man att ca 8 000 personnummer blev identiska innan datoriseringen genomfördes. Då personernas adresserna var olika fungerade allt tydligen ändå. Förklaringen till detta är bl. a. att man glömde stryka redan förbrukade nummer som sedan delades ut en gång till. Efter 42 år och drygt 13 miljoner personnummer tog datorerna över 1990 och gav slumpvisa siffror oavsett boendelän, men tredje siffran behölls för markering av kön. Därmed försvann också möjligheten att se var någonstans en person var född och orsaken (från politikerna) till ändringen var främst att invandrare hade kunnat urskiljas, vilket nu inte längre ansågs passande. Innan 1990 var länens siffror följande: 01-13  Stockholms stad/län (A, B) 14-15  Uppsala län (C) 16-18  Södermanlands län (D) 19-23  Östergötlands län (E) 24-26  Jönköpings län (F) 27-28  Kronobergs län (G) 29-31  Kalmar län (H)       32  Gotlands län (I) 33-34  Blekinge län (K) 35-38  Kristianstads län (L) 39-45  Malmöhus län (M) 46-47  Hallands län (N) 48-54  Göteborgs o Bohus län (O) 55-58  Älvsborgs län (P) 59-61  Skaraborgs län (R) 62-64  Värmlands län (S) 66-68  Örebro län (T) 69-70  Västmanlands län (U) 71-73  Kopparbergs län (W)       74  Adopterade utl.födda m.fl. 75-77  Gävleborgs län (X) 78-81  Västernorrlands län (Y) 82-84  Jämtlands län (Z) 85-88  Västerbottens län (AC) 89-92  Norrbottens län (BD) 93-99  Reserv och för invandrare. Hur kontrollsiffran räknas fram. Exempel: 8 5 0 7 1 7 - 5 0 1 X Numret säger att personen är en man född 17 juli 1985 troligen i dåvarande Göteborgs och Bohus län. Siffrorna skall multipliceras enskilt och lodrätt med 212121212 och sedan adderas resultaten. (Observera att tvåsiffriga tal delas och 16 blir 1+6 etc). Differensen till nästa högre 10-tal blir kontrollsiffran och summan 31 ger då 9 (stegen upp till 40). Blir summan ett jämnt 10-tal (30, 40 etc.) blir kontrollsiffran 0. Formel:    8 5 0 7 1 7 - 5 0 1 x 2 1 2 1 2 1    2 1 2  16 5 0 7 2 7 10 0 2 = (1+6)+5+0+7+2+7+(1+0)+0+2 = 31    (9 steg upp till 40) Resultat: 850717-5019 De personer som är över 100 år gamla har fått ett plustecken (+) efter födelsetiden för att markera att deras ålder är mer än ett sekel, (t.ex. 980814+5251 för en person född år 1898). För att undvika fel har Skatteverkets egna register tolv siffror (fyra för födelseåret), men blanketter m.m. har bara två, trots att det finns levande personer som nu (år 2004) är födda under tre olika århundraden.